Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi

Mångvetenskaplig utbildning

Målet för en folkhälsovetare är att skapa förutsättningar för att människor ska må bra, både fysiskt och psykiskt. Utbildningen är mångvetenskaplig och ger en unik förståelse för hur det är möjligt att förebygga sjukdom och skapa hälsa i samhället.

Folkhälsovetenskap är en vetenskap som handlar om befolkningens hälsa på lokal, nationell och internationell nivå. Fokus är på faktorer som styr hälsoutvecklingen i vårt samhälle, exempelvis fattigdom,
social ojämlikhet, kön, etnicitet och livsstil. Viktiga områden som studeras är miljö och hälso- och sjukvårdens organisation. Globala och mångkulturella frågor är också ett centralt inslag i utbildningen.

Folkhälsovetarens arbete leder till hälsovinster både för individ och samhälle. Han eller hon kan, med sin kunskapsbredd, arbeta med förebyggande och hälsofrämjande frågor på såväl
lokal, nationell som internationell nivå. Arbetsuppgifter finns på enskilda företag och inom offentlig förvaltning. Det finns också möjligheter för arbete inom internationella organ och ideella verksamheter.

En folkhälsovetare har ofta en samordnande och pådrivande roll i ett team. Arbetsupp- gifterna kan vara att kartlägga aktuellt hälsoläge, planera åtgärder och resurser samt genomföra och
utvärdera hälsofrämj- ande aktiviteter. Tänkbara arbetsom- råden är bland andra drog- och brottsföre-byggande, psykisk ohälsa och att verka för en förbättrad livsstil bland ungdomar. En folkhälsovetare kan också analysera ojämlikhet i hälsa i en viss befolkningsgrupp eller arbeta med skadeförebyggande arbete, arbetsmiljö-insatser, personalhälsa och liknande arbetsuppgifter.

Tre profilområden

Det folkhälsovetenskapliga programmet vid Sahlgrenska akademin har tre profilområden:

Hälsoekonomi - lönar det sig att göra folkhälsoinsatser? hälsoekonomi handlar om att med hjälp av ekonomiska teorier och metoder lära sig göra beräkningar av folkhälsoinsatser.

Epidemiologi - Hur kan man beskriva och analysera hälsotillståndet  i en hel befolkning? med hjälp av statistiska metoder kan risker för ohälsa och sjukdom bedömas, och förebyggande och hälsofrämjande insatser planeras.

Genuskunskap - hur påverkas hälsoutvecklingen av mäns och kvinnors olika livsvillkor? utifrån detta perspektiv kan olika förebyggande- och hälsofrämjande insatser föreslås.

Teori och praktik

Utbildningens huvuämne är folkhälsovetenskap som är kunskapen om befolkningshälsa. Du läser grundkurser i folkhälsovetenskap och epidemiologi, kunskap- och människosyn, genuspespektiv, livsåskådning, socialt nätverk och hälsa. Hälsa i relation till livsvillkor nationell och internationell. Undervisningen sker bland annat  i form av föreläsningar, seminarier, fältstudier och praktiska studier.

Förkunskapskrav och anmälan