Forskning i framkant vid Sahlgrenska akademin

Forskningen vid Sahlgrenska akademin spänner över ett brett fält: alltifrån grundläggande studier av molekylers struktur och cellers funktion via experimentella studier av sjukdomsprinciper till forskning på befolkningsnivå. Här bedrivs även vårdforskning, bland annat om olika metoder för att mäta den subjektiva upplevelsen av sjukdom och om hur vården kan effektiviseras.

En stor del av forskningen vid Sahlgrenska akademin har en klinisk prägel och genomförs i nära samverkan med Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Folktandvården, Västra Götalandsregionen och näringslivet. Sahlgrenska akademin arbetar för att integrera grundforskningen med den mer patientorienterade forskningen och skapa translationella centrum, där kliniska frågeställningar och biomedicinsk kompetens möts och skapar nya sätt att studera mekanismerna bakom sjukdom, vilket kan leda till nya behandlingar.

University of Gothenburg Centre for Person-Centred Care (GPCC)

Centrum för personcentrerad vård är en unik satsning inom klinisk patientnära forskning. Inom centrumet samlas forskare från hela Sahlgrenska akademin och många andra fakulteter inom Göteborgs universitet, med det gemensamma målet att minska lidandet, öka tillfredställelsen hos patienterna och effektivisera vården.

Grundtanken är att det är patienten själv som vet bäst hur det är att leva med en sjukdom, och att personalen måste lära sig lyssna och förstå för att behandlingen vid långvariga sjukdomstillstånd ska bli bättre. Forskningen inom GPCC sker inom områdena symtom och tecken, hälso- och sjukvårdsorganisation, lärande och informatik och kliniska forskningsmetoder.

GPCC är en del av regeringens strategiska satsning på särskilt framstående forskningsmiljöer. Forskningscentrumet integrerar forskning, utbildning och nyttiggörande, och samarbetar med bland andra Västra Götalandsregionen och Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Webbplats: www.gpcc.gu.se

Sahlgrenska Center for Cardiovascular and Metabolic Research (CMR)

CMR bedriver forskning om ämnesomsättningsrelaterade hjärt-kärlsjukdomar. Inom centret samarbetar flera enskilda grupper för att utreda orsakerna till det metabola syndromet, som är ett samlingsnamn för alla de riskfaktorer som kan leda till hjärt-kärlsjukdomar. Visionen är att genom en ökad förståelse bidra till att bota och lindra några av vår tids allvarligaste folksjukdomar, bland annat fetma, diabetes typ 2, hjärtinfarkt, stroke, reumatism och cancer. CMR har ett nära samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Webbplats: www.cmr.gu.se

EpiLife

EpiLife är ett epidemiologiskt forskningscentrum om samspelet mellan mental och fysisk hälsa under hela livscykeln. Forskningen har en stark tvärvetenskaplig prägel som involverar flera framstående forskare från Sahlgrenska akademin och andra fakulteter inom Göteborgs universitet.

Grunden för EpiLife är Sahlgrenska akademins unika befolkningsstudier, vars databaser innehåller information om en stor mängd människor i olika åldrar. Flera av befolkningsstudierna har pågått under uppemot 50 år, och studiedeltagarna följs ofta upp flera gånger under studierna för att ge en bild av utvecklingen över tid.

Forskningen inom EpiLife är organiserad inom fyra arbetsområden: psykosociala faktorer och hjärtkärlsjukdomar, mental hälsa, ålder och åldrande, övervikt under livscykeln samt kognitiv funktion.

Webbplats: www.epilife.sahlgrenska.gu.se

BIOMATCELL

Detta VINN Excellence Center vid Sahlgrenska akademin driver forskning som ska leda till framtidens implantat. Genom att föra samman biomaterial och cellterapi utvecklas nya intelligenta material med biologiska komponenter, som kan stimulera kroppens egen förmåga att regenerera vävnad. Forskningen inom BIOMATCELL sträcker sig från atomnivå till patient, med målet att skapa implantat som kan specialanpassas efter varje individ och som förbättrar möjligheterna att följa upp vad som händer med implantatet sedan det satts in i patienten. BIOMATCELL är en strategisk satsning av den statliga forskningsfinansiären Vinnova i samarbete med universitetet, industrin samt hälso- och sjukvården.

Webbplats: www.biomatcell.org.gu.se/

Sahlgrenska Cancer Center

Inom Sahlgrenska Cancer Center samlas en bred, tvärvetenskaplig forskarkompetens inom cancerfältet. Forskningen spänner från grundläggande studier av mekanismer och behandling av cancer med djur- och datormodeller till cancergenetik, tumörbiologi och tillämpad patientnära forskning. Arbetet har en tydlig translationell prägel med målsättningen att utveckla nya behandlingsstrategier för ett flertal olika cancerformer och identifiera nya biomarkörer för diagnostik, prognostik och behandlingsval. Grupperna inom Sahlgrenska Cancer Center forskar bland annat inom tumörpatologi, molekylär medicin, urologi, kirurgi, virologi och onkologi.

Sahlgrenska Cancer Center utgör navet för det strategiska forskningsområdet Cancer vid Göteborgs universitet som tillsammans med Lunds universitet 2010 tilldelades medel från regeringens strategiska satsningar baserat på programmet ”Biomarkers in Cancer Medicine Improving Health Care, Education and Innovation (BioCARE)”.

Webbplats: under uppbyggnad

Gillbergcentrum

Gillbergcentrum vid Sahlgrenska akademin samlar framstående kliniska forskare inom neuropsykiatri, utvecklingsneurologi och ätstörningar. Syftet är att inom fem år fördubbla forskningsaktiviteten inom området autism, ADHD och anorexia nervosa, och att lämna ett bestående bidrag till kunskapsutvecklingen, inte minst när det gäller behandling och stödinsatser för de många barn, ungdomar och vuxna och deras anhöriga som idag har att ständigt brottas med ett delvis oförstående samhälle.

Gillbergcentrum leds av Christopher Gillberg, professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Sahlgrenska akademin.

Webbplats: www.gnc.gu.se

Forskningen kring mitokondrier och metabolism

Mitokondrier ansvarar för cellernas energiproduktion. I mitokondrierna förbränns socker och fett för att skapa energi, som sedan kan lagras cellerna i form av molekylen ATP. Mitokondrierna är komplexa, eftersom de delvis styrs av en egen genuppsättning som kan mutera och då orsaka allvarliga men ovanliga sjukdomar hos människan. En celltyp, som innehåller ovanligt många mitokondrier är bruna fettceller. I dessa celler bildar inte mitokondrierna i första hand ATP, utan skapar istället värme. Vid Sahlgrenska akademien finns ett utarbetat nätverk med både kliniska och biomedicinska forskare som på olika sätt studerar mitokondriernas DNA, ämnesomsättning och dess koppling till sjukdom och fetma. 2011 bedömdes denna forskning vid Sahlgrenska akademin ligga i absolut framkant av en internationell forskarpanel.

Forskningen kring oral biokemi

Forskargruppen inom oral biokemi studerar olika molekylära signalsystem mellan och inne i celler. Sådan signalering avgör vilken sorts cell en stamcell mognar till, och spelar därmed en viktig roll för den tidiga utvecklingen av bland annat hudceller, benceller och tändernas emalj. Signalsystemen är kedjereaktioner där flera olika proteiner tillsammans styr cellernas beteende. Om signalkedjan störs kan det leda till defekter som läpp-, käk- och gomspalt, eller till bildandet av vissa tumörer. Forskningen inom oral biokemi vid Sahlgrenska akademin håller världsklass, enligt en internationell bedömning som presenterades 2011.

Forskning kring vacciner, immunitet och slemhinnebiologi

Inom Sahlgrenska akademin arbetar flera framstående forskargrupper från olika discipliner med att ta fram nya sätt att behandla sjukdomar som påverkar våra slemhinnor. En målsättning är att konstruera nya vacciner, som inte behöver ges som en injektion, utan kan ges i form av dryck, salva eller nässpray. En del av forskningen är grundläggande, och klargör hur slem bildas, hur bakterier invaderar celler och hur lokala immunsystem fungerar. Forskningen handlar även om att ta fram nya immunförstärkande substanser, så kallade adjuvans, för att möjliggöra effektiv slemhinnevaccination. De sjukdomar som studeras är inte bara infektionssjukdomar som drabbar våra slemhinnor, såsom kolera, ETEC, klamydia och Helicobacter pylori, utan också kroniska inflammatoriska sjukdomar, som ulcerös kolit och Crohns sjukdom, som drabbar gastrointestinal kanalen, samt typ 1 diabetes, MS och reumatoid artrit, som alla är autoimmuna sjukdomar.