Till startsida

Tarmbakterier kan skydda mot stroke

Nyhet: 2012-12-05

Vilka bakterier vi har i tarmen påverkar risken för att vi ska drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Forskare vid Chalmers och Sahlgrenska akademin har upptäckt att vissa bakterier producerar antioxidanter som skyddar mot bland annat stroke. Resultaten presenterades i Nature Communications den 4 december.

Människans kropp har tio gånger fler bakterier än mänskliga celler. De flesta av dessa bakterier utgörs av den normala tarmfloran. Inuti våra kroppar finns det alltså en enorm mängd bakteriegener utöver generna i våra egna celler – det så kallade metagenomet.

Metagenomet påverkar vår hälsa

Forskning kring metagenomet röner just nu stor internationell uppmärksamhet. Senare studier visar att metagenomet i stor utsträckning påverkar vår hälsa, och att variationer i tarmens bakterieflora kan kopplas till olika sjukdomar.

Nu visar forskare vid Chalmers och Göteborgs universitet att även risken för hjärt- och kärlsjukdomar påverkas av vår bakterieflora.

Andra tarmbakterier hos strokepatienter

Göteborgsforskarna Jens Nielsen och Fredrik Bäckhed har jämfört en grupp strokepatienter med en grupp friska personer, och kunde notera mycket stora skillnader när det gäller vilka bakteriearter de två grupperna hade i tarmen. Genom blodprover kunde forskarna visa att de friska personernas tarmar innehöll betydligt fler av de gener som bidrar till kroppens produktion av karotenoider, en sorts antioxidanter som tros skydda mot kärlkramp och stroke.

–De friska personerna hade en större förekomst av karotenoid-tillverkande bakterier i tarmen, vilket vi ser som en potentiell förklaring till hur tarmbakterier skyddar mot stroke, säger Fredrik Bäckhed, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Probiotika som kosttillskott

Karotenoider säljs idag som kosttillskott. Marknaden för dem är stor, men man har fått varierande resultat i kliniska studier av deras skyddseffekt mot kärlkramp och stroke.

Jens Nielsen, professor i systembiologi på Chalmers, säger att man kan förvänta sig bättre resultat om man i stället kunde äta probiotika – alltså kosttillskott med sådana bakteriearter som producerar karotenoider:

– Våra resultat tyder på att långsiktig exponering för karotenoider, genom produktion av bakterierna i matsmältningssystemet, har viktiga hälsoeffekter. Med hjälp av resultaten skulle man kunna ta fram nya probiotika. Man kan då förvänta sig att de nyttiga bakteriearterna i probiotikan etablerar sig som en fast kultur i tarmen, och ger en långtidseffekt.

Framtida riskprognoser

– Genom att undersöka patientens bakterieflora skulle vi dessutom kunna göra riskprognoser för hjärt-kärlsjukdom, vilket skulle kunna ge helt nya möjligheter att förebygga sjukdom, säger Fredrik Bäckhed.

Forskarna har nu startat företaget Metabogen för att vidareutveckla sina upptäckter om metagenomet. En förutsättning för framgångarna har varit det täta samarbetet mellan teknologer, mikrobiologer och medicinare.

– En av utmaningarna inom det här snabbväxande forskningsfältet är dess tvärvetenskapliga karaktär. Det kräver nya samarbeten och sammanslagningar av olika forskningsområden, konstaterar Jens Nielsen och Fredrik Bäckhed.

Kontakt: 
Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin vid Göteborgs universitet
031 3427833
fredrik.backhed@wlab.gu.se

Jens Nielsen, professor i systembiologi på Chalmers
0702-436 618
nielsenj@chalmers.se

Fredrik Karlsson, doktorand i systembiologi på Chalmers
031-772 38 86
fredrik.karlsson@chalmers.se

Bilden: Bakterier i blått sittande på slemhinnecell (grön) i tarmen. Foto: Frida Fåk

 

 

 

AV:
031-786 38 69

Till sidans topp

© Göteborgs universitet, Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta