Nyhet: 2011-07-27
Det rådet ges av forskaren Patricia Olaya-Contreras i en avhandling från Sahlgrenska akademin. Den visar att patienter med akut ryggskott som råddes att vara aktiva trots att det gör ont, mådde bättre jämfört med dem som hänvisades att anpassa sin rörelseförmåga efter sin smärta.
I avhandlingen undersöktes 109 patienter med akut svår smärta i ländryggen som drabbats av så kallat ryggskott. De fick slumpmässigt ett av två råd; "var aktiv trots att det gör ont” eller "anpassa din aktivitet till smärta". Patienterna fick föra dagbok under sju dagar och notera hur många steg de gick per dag, i vilken utsträckning de kunde utföra sina dagliga aktiviteter och hur de mådde fysiskt. De fick även fylla i en blankett om de upplevde sig nedstämda eller inte.
Den gruppen som hänvisades att vara så rörliga som möjligt, trots att de hade mer ont, återhämtade sig snabbare och upplevde sig inte nedstämda i slutet av uppföljningen.
– Den andra kategorin som från början följde rådet att "anpassa aktiviteten till sin smärta”, upplevde en minskad rörelseförmåga och kände sig något nedstämda jämfört med patienterna som skulle vara aktiva, säger Patricia Olaya-Contreras forskare på avdelningen för ortopedi vid Sahlgrenska akademin.
Hon tror att detta kan bero på att vissa personer som är nedstämda och får ont kan uppleva en starkare känsla av smärta. En annan förklaring kan vara att ju svårare personen upplever sin smärta desto mindre lust/vilja att röra på sig. Enligt Patricia Olaya-Contreras stöds detta även av tidigare forskning.
- Jag tycker att om man drabbats av ett akut ryggskott bör man försöka att hålla sig så aktiv som möjligt och försöka göra sina dagliga aktiviteter så gott det går. Om man inte rör på sig är det lätt att hamna i en negativ spiral, eftersom inaktivitet i kombination med smärta i värsta fall kan innebära långvarig funktionsnedsättning, arbetsoförmåga som i sin tur kan leda till depression och mer smärta.
Patricia Olaya-Contreras anser därför att en rutinmässig undersökning bör införas inom sjukvården för att upptäcka de bakomliggande psykosociala orsakerna till patienternas ryggproblem. Den skulle kunna mäta graden av upplevd nedstämdhet samt deras oro och rörelserädsla.
– Resultaten av undersökningen och diskussion kring denna skulle innebära att patienten tar en mer aktiv roll och ansvarar för sin behandling. Jag tror även att det kan medföra att patienten fokuserar sig mer på hans/hennes positiva resurser för att hantera sin smärta och behärska de fysiska rörelserna trots att det gör ont, konstaterar Patricia Olaya-Contreras.
FAKTA RYGGBESVÄR
Ländryggssmärta drabbar upp till 80 procent av personer i arbetsför ålder någon i livet och de allra flesta blir bra. Ländryggssmärta kan ha ett återkommande förlopp och för vissa personer kvarstår smärta i olika grad. I de flesta fall, 85-90 procent, beror ländryggssmärtan inte på någon allvarlig sjukdom eller skada.
För mer information kontakta:
Patricia Olaya-Contreras, leg sjuksköterska och forskare på avdelningen för ortopedi, institutionen för kliniska vetenskaper vid Sahlgrenska akademin, telefon 031-342 66 15, mobil: 073-660 17 37, e-post patricia.olaya@orthop.gu.se
Handledare:
Jorma Styf, professor vid Sahlgrenska akademin, telefon 031- 342 69 66, e-post jorma.styf@orthop.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för kliniska vetenskaper, avdelningen för ortopedi
Avhandlingens titel: Bio-psychosocial analyses of acute and chronic pain, especially in the spine - the effect of distress on pain intensity and disability.
Avhandlingen är försvarad.
Här kan du läsa hela avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/24625