Till startsida

Internationellt forskningssamarbete ska lösa gåtan med IBS

Nyhet: 2013-01-22

IBS är den näst vanligaste anledningen till sjukskrivning i Sverige och ett globalt folkhälsoproblem. Nu samlas 19 europeiska länder i ett forskarnätverk som ska hitta orsaken bakom den mystiska magåkomman och utveckla effektiva behandlingar. Projektet leds från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet i samarbete med Karolinska Institutet.

Irritable bowel syndrom, i dagligt tal IBS, har utvecklats till en folksjukdom i västvärlden. Studier visar att mellan 10 och 15 procent av alla svenskar lider av IBS i olika grad - samtidigt är orsakerna bakom åkomman okända och det saknas effektiv behandling.

70 forskargrupper i samarbete

Nu skapar EU genom European Science Foundation ett internationellt forskarnätverk, där 70 europeiska forskargrupper från 19 länder samarbetar för att identifiera orsakerna bakom IBS, förbättra diagnostiken och utveckla nya behandlingar.

–Genom att sammanföra forskare inom en rad olika discipliner och utnyttja deras kunskaper hoppas vi kunna lösa mysteriet med IBS. Bredden och tvärvetenskapligheten ger stora möjligheter till nya genombrott, säger professor Magnus Simrén vid Sahlgrenska akademin, vars forskargrupp i flera år forskat kring IBS och som fått uppdraget att koordinera det internationella nätverket.

Unik biobank

I det internationella nätverket, kallat GENIEUR, bygger forskarna upp en biobank med kliniskt material från tusentals IBS-patienter. Med biobankens hjälp hoppas Magnus Simrén och kollegan Mauro D´Amato, docent vid Karolinska Institutet, kunna kartlägga de gener som är involverade, och som gör vissa personer mottagliga för IBS.

–Vi har redan upptäckt två gener som kan förknippas med IBS. I det nya nätverket får vi tillgång till ett betydligt större patientunderlag, vilket är helt nödvändigt för att kunna identifiera fler inblandade gener, säger Mauro D´Amato.

Nya kriterier för diagnos

Andra mål med projektet är att utveckla biomarkörer som kan indikera IBS, samt att fastställa ett antal kriterier som kan vara ett stöd vid diagnos.

Förutom experter inom mag- och tarmforskning och genetik involverar nätverket dietister, psykiatriker, neurobiologer, fysiologer, immunologer, mikrobiologer och epidemiologer.

Läs mer om GENIUR här

Kontakt:
Magnus Simrén, professor vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0768-979165
magnus.simren@medicine.gu.se

Mauro D'Amato, docent vid institutionen för biomedicin och näringslära, Karolinska Institutet
08 52481046
0704 355514
mauro.damato@ki.se
www.bellygenes.org

 

AV:
031-786 38 69

Till sidans topp

© Göteborgs universitet, Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta