Till startsida

Effektiv metod att spåra tidiga tecken på darrhänthet

Nyhet: 2010-09-30

Nya känsliga mätmetoder kan användas för att upptäcka små tecken till ökad darrhänthet och fumlighet orsakat av vissa metaller. De kan också användas för uppföljning av behandling av neurologiska sjukdomar. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

-Syftet var att undersöka om kvantitativa mätmetoder, det vill säga känsliga datorbaserade mätmetoder kan användas för att upptäcka små förändringar i darrhänthet eller andra motoriska funktioner vid lexponering för låga halter av nervskadande metaller, säger Gunilla Wastensson, doktorand på avdelningen för arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin.

I avhandlingen undersöktes bland annat före detta fartygssvetsare från Göteborgsvarven som varit utsatta för mangan från svetsrök. Svetsarna var sämre än andra varvsarbetare i ett av testen på finmotorisk förmåga, det vill säga fingerfärdighet och snabbhet.
-Vi tolkar detta som en kvarstående effekt av mangan från svetsrök trots att det i genomsnitt var 18 år sedan de upphörde med svetsning, konstaterar Gunilla Wastensson.

Dessutom studerades om kvantitativa mätmetoder kan användas för uppföljning av behandling av vissa neurologiska sjukdomar, exempelvis essentiell tremor, vilken är en vanlig neurologisk rubbning där individen drabbas av ofrivillliga skakningar i händerna.
-En del patienter med essentiell tremor kan ha så besvärande skakningar i händerna att de får problem med att klara vanliga dagliga aktiviteter. I dessa fall kan de behandlas med ett neurokirurgiskt ingrepp, så kallad djup hjärnstimulering, säger Gunilla Wastensson.

För optimal effekt på darrhäntheten måste stimulatorn programmeras vilket kan vara tidsödande och kräver vana behandlare. Patienter med essentiell tremor som behandlades med djup hjärnstimulering undersöktes dels av en erfaren neurolog som skattade graden av darrhänthet på en skala från 0 till 4 dels med kvantitativa mätmetoder. Effekten av stimuleringen var mycket markant. Den kvantitativa mätmetoden var något känsligare att upptäcka förändringar speciellt då darrningen inte var så uttalad.

– Resultaten från avhandlingen visar att kvantitativa mätmetoder är känsligare än kliniska test och kan användas för att upptäcka små förändringar i darrhänthet eller andra motoriska funktioner orsakade av nervskadande metaller, säger Gunilla Wastensson.
Hon anser även att kvantitativa mätmetoder kan vara ett komplement till klinisk skattning för att utvärdera behandlingseffekten vid vissa neurologiska sjukdomar.

FAKTA METALLFÖRGIFTNING
Det är sedan länge känt att metaller som kvicksilver och mangan kan skada nervsystemet. Redan på 1700-talet finns beskrivningar av typiska symtom på kvicksilverförgiftning bland hattmakare i England som använde kvicksilvernitrat i tillverkningen av filthattar, ”mad hatters”. Inandning av höga doser mangan under längre tid, till exempel i samband med svetsning kan orsaka en sjukdomsbild som liknar Parkinsons sjukdom, ”manganism”. Förbättrad arbetsmiljö har lett till lägre halter av dessa ämnen.

För mer information kontakta:
Gunilla Wastensson, doktorand vid Sahlgrenska akademin, telefon 031-786 28 94, e-post: gunilla.wastensson@amm.gu.se
Handledare:
Lars Barrgård, professor vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, telefon 031-786 28 96, e-post: lars.barregard@amm.gu.se

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för invärtesmedicin, avdelningen för arbets- och miljömedicin.

Avhandlingens titel: Quantitative methods for evaluation of tremor and neuromotor function: application in workers exposed to neurotoxic metals and patients with essential tremor.

Här kan du läsa hela avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/23133

Avhandlingen är försvarad.

 


 

AV:
031-786 38 69, 0760-24 82 70

Till sidans topp

© Göteborgs universitet, Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta