Så klarar unga tjejer stressen

Nyhet: 2009-06-10

Större inflytande över sin vardag, känslomässigt stöd och kultur- och fritidsaktiviteter behövs för att tonårstjejer skall kunna stå emot stress. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.

Stress och oro bland tonåringar har ökat markant de senaste åren, särskilt bland flickor. Enligt aktuell statistik från WHO är så många som sju av tio tonårstjejer stressade.
– Vi måste få en djupare förståelse för och mer kunskap om vad det är som gör att tjejernas vardagsstress uppkommer, säger folkhälsovetaren Katarina Haraldsson som skrivit avhandlingen.

Djupintervjuer med gymnasieflickor ger en komplex bild av att tonårsflickor ofta frivilligt tar ansvar för många olika frågor och situationer som berör både skola, hem och fritid.
– Många tror att gymnasietjejernas stress bara handlar om skolan, men bilden är betydligt bredare än så. Flickorna känner ansvar bland annat för olika slags relationer, som kompisar och syskon, eller har åtaganden i olika föreningar eller organisationer på sin fritid, säger Katarina Haraldsson.

Avhandlingen visar att stressen uppstår i samspelet mellan ansvar och bemötande. En situation där en tjej möts utan respekt kan till exempel leda till att det ansvar som från början var frivilligt istället upplevs som påtvingat. Omgivningens bemötande är viktigt inte bara i varje enskild situation, utan också utifrån flickornas hela livssituation.

Det finns flera olika kraftkällor som tjejerna behöver för att kunna stå emot stressen. Det kan handla om att få större inflytande i sitt vardagsliv och att få känslomässigt stöd. Även fritids- och kulturaktiviteter var betydelsefulla kraftkällor.
– Det är angeläget att vi tar hänsyn till vad flickorna själva tycker är viktigt för att kunna stå emot stress. Det gör att vi kan skapa bättre hälsofrämjande och stressförebyggande åtgärder utifrån deras egna villkor, säger Katarina Haraldsson.

De intervjuade tjejerna ville gärna lära sig mer om stress i skolan, och efterfrågade också schemaläggning av massage och yoga samt mer fysisk aktivitet för att få återhämtning. Att liknande insatser hjälper, det är också något som avhandlingen visar. Ett hälsofrämjande program med massage och mental träning på en högstadieskola dämpade stressutvecklingen, särskilt bland flickorna.
– Det är nu angeläget att denna nya kunskap om hur unga flickor kan stå emot stress så att välbefinnande istället kan främjas sprids till alla som i sin vardag möter ungdomar, och även att kunskapen tas tillvara i praktiken, säger Katarina Haraldsson.

För mer information kontakta:
Katarina Haraldsson, fil mag i folkhälsovetenskap, telefon 0346-562 92, 070-366 70 91, e-post

Handledare:
Professor Bertil Marklund, telefon 0346-562 61, e-post
Professor emeritus Bengt Mattsson, telefon 070-746 60 52, e-post
Filosofie doktor Eva-Carin Lindgren, telefon 0346-562 69, e-post

Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa
Avhandlingens titel: Buffra stress i riktning mot välbefinnande. Interventionsstudier och utforskande studier med fokus på unga flickor.

Avhandlingen är försvarad.
Här kan du läsa hela avhandlingen: http://hdl.handle.net/2077/19636

AV:

Till sidans topp

© Göteborgs universitet 2009, Box 100 , 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta