Till startsida

Låg födelsevikt och kortare fostertid kan öka risken för depression

Nyhet: 2012-11-15

En lägre födelsevikt och kortare fostertid i livmodern skulle kunna kopplas till en ökad risk att drabbas av depressioner senare i livet. Det visar forskning vid Sahlgrenska akademin – som också upptäckt att vissa proteiner i ryggmärgsvätskan har högre nivåer vid depression.

Depression är en både vanlig och allvarlig sjukdom som ofta får svåra konsekvenser för den drabbade, anhöriga och samhället. Men varför vi drabbas, och vad som händer i hjärnan vid en depression, är fortfarande oklart – något som gör det svårt att ge effektiv vård och hitta effektiva, förebyggande åtgärder.

Komplex samverkan

Senare forskning antyder att depressioner orsakas av en komplex samverkan mellan en medfödd eller tidigt förvärvad sårbarhet, och senare riskfaktorer. Forskare vid Sahlgrenska akademin har undersökt faktorer som relaterar till depression och kan visa att kortare fostertid och lägre födelsevikt ökar risken för senare depressioner.

Nästan 45 procent drabbade

Studierna, som redovisas i en avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, bygger på underlaget i den så kallade Kvinnostudien som i drygt 40 år följt 1 462 kvinnor i Göteborg födda mellan 1908 och 1930.

–Vi vet sedan tidigare att depression är ungefär dubbelt så vanligt hos kvinnor jämfört med män, och bland kvinnorna i vår studie har nästan 45 procent drabbats av depression någon gång under livet. Vi kan nu visa att de kvinnor som vägde 3500 gram eller mindre vid födseln oftare drabbats av depression, och att även graviditetslängden tycks kunna påverka oss senare i livet, säger forskaren Pia Gudmundsson:

– De allra flesta personer som väger mindre vid födseln utvecklar inte depression, och det finns ett stort antal andra faktorer som har starkare påverkan på vår psykiska hälsa. Det finns också studier som inte kunnat visa detta samband. Men födelsevikt och graviditetslängd är enligt vår studie indirekta mått på hur fostret har det i livmodern, och vår slutsats är att faktorer som påverkar oss tidigt i livet tycks relaterade till en ökad sårbarhet.

Proteiner markerar depression

Pia Gudmundsson och hennes forskarkollegor har också studerat ett antal proteiner i ryggmärgsvätskan, som associeras med nedbrytning av nervceller i hjärnan och som är kända för att markera bland annat demens. Göteborgsforskarna kan nu visa att proteinerna, kallade Amyloid beta-42 och Neurofilament L, har förhöjda nivåer vid depression.

–Detta är ett resultat som inte tidigare rapporterats i befolkningsstudier. Eftersom vår studie är av tvärsnittskaraktär vet vi dock inte vad som är orsak och verkan, det vill säga om det är depressionen som leder till förändringar i markörerna eller om en förändring i markörerna leder till depression. Fler studier på området krävs innan några slutsatser kan dras, säger Pia Gudmundsson.

Avhandlingen Factors related to depression in women – over the life course försvarades vid en disputation i oktober.

Länk till avhandling

Kontakt:
Pia Gudmundsson, doktorand vid institutionen för institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
070 334 93 66
pia.gudmundsson@neuro.gu.se

Huvudhandledare Deborah Gustafson, +46 (0)768 808 865 ,deborah.gustafson@neuro.gu.se, bihandledare Ingmar Skoog, 0709-433681, ingmar.skoog@neuro.gu.se och Margda Waern, 0702-27 22 05, margda.waern@neuro.gu.se


 

AV:
031-786 38 69

Till sidans topp

© Göteborgs universitet, Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta