Utbildning bra mot demens
Nyhet: 2010-04-26
Forskare har funnit att utbildning inte bara fördröjer tidiga demenssymptom utan även försenar utvecklingen av sjukdomen. Fynden kan innebära snabbare upptäckt och behandling av demenssjukdom. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin.
Tidigare studier har visat att utbildning ger ett visst skydd mot symptom på sjukliga tillstånd i hjärnan.
- Denna mekanism har man hittills sett i ett sent sjukdomsskede, främst vid Alzheimers som är en demenssjukdom. Vi ville undersöka hur utbildning påverkade sjukdomsbilden vid förstadier till demens, så kallad lindrig kognitiv störning, säger Sindre Rolstad, legitimerad psykolog och forskare vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi.
Personer med lindrig kognitiv störning kan drabbas av olika nedsättningar av tankefunktion, exempelvis sämre minne eller bristande uppmärksamhetsförmåga.
-Vi ville studera om patienter med lindrig kognitiv störning och högre utbildning skiljde sig från de med måttlig och mindre utbildning vad gäller sjukdomstolerans, säger Sindre Rolstad.
Med hjälp av analyser av patienternas ryggmärgsvätska kunde forskarna undersöka om det fanns tecken på demenssjukdom i hjärnan.
-Patienter med lindrig kognitiv störning och högre utbildning, vilka två år senare utvecklade demenssjukdom hade tecken på mer sjuklighet i sin ryggmärgsvätska än de med måttlig och lägre utbildning, säger Sindre Rolstad.
Trots mer sjuklighet i hjärnan uppvisade de med högre utbildning samma sjukdomsuttryck som patienter med måttlig och lägre utbildning. Detta innebär att patienter med högre utbildning tål mer sjuklighet i hjärnan.
Forskarna studerade också patienter med lindrig kognitiv störning som under en period på två år inte utvecklade demens.
- Vi fann att de högutbildade patienterna som inte utvecklade demens under studietiden hade tecken på bättre nervutskottsfunktion än de med lägre utbildning. Detta fynd innebär att högutbildade inte bara tål mer sjuklighet i hjärnan men också har mindre nervutskottsskada i sjukdomens inledande skede, säger Sindre Rolstad.
Deras resultat tyder på att högre reservkapacitet fördröjer demenssymptomen och sjukdomsprocessen. Det kan bidra till att sjukvården blir bättre på att uppmärksamma demenssjukdom hos patienter med högre utbildning och därmed öka chanserna till rätt behandling.
FAKTA DEMENS
Demens är en försämring av intellektet, minnet och personligheten. Den beror på sjukdomar och skador som drabbar hjärnan. Symtomen är bland annat glömska, försämrad språklig förmåga och känslomässig avtrubbning. Demens är vanligt i Sverige, och ökar med åldern. Uppskattningsvis är cirka sju procent av Sveriges befolkning över 65 år drabbade och drygt 20 procent över 80 år är svårt demenssjuka.
För mer information kontakta:
Sindre Rolstad, leg.psykolog, telefon:0702-52 90 65, e-post: sindre.rolstad@neuro.gu.se
Handledare:
Anders Wallin, professor vid Sahlgrenska akademin, telefon: 031-343 87 20, e.post: anders.wallin@neuro.gu.se
Avhandling för medicine doktorsexamen vid Sahlgrenska akademin, sektionen för psykiatri och neurokemi, institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Avhandlingens titel: Reserve in mild cognitive impairment – new approaches
Avhandlingen är försvarad
Här kan du läsa hela avhandlingen: hdl.handle.net/2077/21939